Terrorattacken

Uppdateringarna på bloggen lyser med din frånvaro…. livet är ganska ok men hektiskt. 

Känner att jag måste dokumentera terrorattacken från i fredags 7 april. För framtiden.

Jag var på jobbet när en kollega kommer in och utbrister – en lastbil har kört på människor på Drottninggatan. Terrorn är här var det första som for genom mitt huvud. Googlade och förstod snabbt att så var fallet. Vi tittade på TV och det var så svårt att förstå. Det hade hänt, eller hände just nu…. ja för frågan var ju, skulle det komma mer? 

Lejonungen var hos mormorn och jag ringde och pratade med henne. De var hemma, skönt. Vi insåg allihopa att det varning bäst att börja röra på sig om man skulle ha en chans att ta sig hem med någon buss. I entrén på SVT var det redan 5-10 Securitas-vakter och det hade inte gått lång tid. Vid busshållplatsen förstår vi att det finns inte en chans att komma med någon buss, de som kommer kör bara förbi och snart stängs all kollektivtrafik av. Stressade och nervösa börjar vi gå. Det känns osäkert att gå in mot stadskärnan när alla uppmanas att hålla sig ifrån de centrala delarna av stan. Mycket folk och spänd stämning. Alla restauranger är stängda. Många tankar far genom huvudet, skulle jag ha stannat på jobbet? Kommer något mer hända? Letar info som en galning på sociala medier, SVT, TV4, Aftonbladet mm. Mer och mer människor som går längs gatorna. Är det smart att fortsätta? Vi ska gå förbi Kungsan, Slottet, Slussen….. samlingspunkter, är inte det riskfyllt. Vi sms:ar oroliga anhöriga, jag kastar ut frågan om man kan gå från Strandvägen till Slussen. Undvik Slussen blir svaret från olika håll. Vi går längs vattnet, pratar om vad man ska göra om något händer. Rådet är ju att ha en plan. Vi hoppar på en av båtarna, man kan ta en livboj och hoppa i vattnet om det behövs. Småskrattar, skämtar men det ÄR obehagligt, olustigt jag tänker hela tiden att jag kanske borde ha stannat på jobbet. Det kommer ett halvt sms från SVT, med en uppmaning om…. inget mer. Skils från de andra vid Slussen. Känner mig ensam. Får sms igen om att info från SVT finns på intranätet och jag kommer inte åt det!!! Går Götgatan fram, fullt med folk. Läser på FB att Globen-området utryms. Hittar info om skottlossning vid Globen och Fridhemsplan. Är det sant, är det bara rykten? Ska jag gå hem till kompisar på Söder eller ska jag fortsätta. Jag vill hem! Går med ett tåg av människor över Skanstullsbron, flera ambulanser åker förbi med sirener och blåljus. Funderar på om bussarna går från Gullmarsplan, det borde de ju. Vill dock inte gå upp där, det känns osäkert. Svänger av och går mot Årsta, trafiken står helt still. Börjar känna mig lugnare, handlar tom på Årsta torg innan jag gåt hem. 

Hemma följer jag nyhetsrapporteringen slaviskt. Det är så fasansfullt! Drottninggatan och Åhléns. Hur ofta har man inte varit där. 

Ditt jävla svin! Ondskefulla as! 

Jag gråter med de döda, den lilla 11-åriga flickan som jag senare också såg en bild på i mitt FB-flöde. En bild jag aldrig kommer glömma. 

Sorg och vrede

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Terrorattacken

  1. Jagvilljagkan... skriver:

    Tackolov slapp jag de där bilderna. Jag vill inte, vill inte, vill inte tänka på det.

    Vad skönt att ni var säkra!

    Kram JVJK

  2. Lejonmamman skriver:

    Tack snälla du! krkram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s